Är felräkning ett korrekt ord?

Innehållsförteckning:

Är felräkning ett korrekt ord?
Är felräkning ett korrekt ord?
Anonim

för att räkna eller beräkna felaktigt. en felaktig räkning; felräkning.

Vad betyder felräkning?

transitive + intransitive.: att göra ett misstag i att räkna (något): att räkna (något) fel räknade antalet arbetare i kontoret räknade fel när det beräknade hur mycket växel som skulle ge.

Hur kan jag använda felräkning i en mening?

Felräkning i en mening ?

  1. Eftersom det finns hundratals piller i flaskan är det mycket lätt att räkna fel mängden inuti behållaren.
  2. Läraren försöker att inte räkna fel på antalet elever som är närvarande i klassen, men dubbelkollar ifall hon hade fel.

Vad är en synonym till felräkning?

På den här sidan kan du upptäcka 8 synonymer, antonymer, idiomatiska uttryck och relaterade ord för felräkning, som: miscalculation, misstag, fel, fel totalsumma, felaktig summa, feluppskattning, felberäkning och fel.

Vad är grundordet för felräkning?

miscount (n.) "en felaktig räkning eller numrering", 1580-talet, från mis- (1) + count (n. 2).

Rekommenderad:

Intressanta artiklar
Är mini ett bilmärke?
Läs mer

Är mini ett bilmärke?

Mini är ett brittiskt bilmärke grundat 1969, ägt av det tyska bilföretaget BMW sedan 2000, och används av dem för en rad små bilar. Är Mini Cooper sitt eget varumärke? Medan många tror att MINI är ett brittiskt företag kan du bli förvånad över vem som äger MINI Cooper.

Var gör finansiella mellanhänder?
Läs mer

Var gör finansiella mellanhänder?

Finansiella mellanhänder fungerar som mellanhänder för finansiella transaktioner, vanligtvis mellan banker eller fonder. Dessa mellanhänder hjälper till att skapa effektiva marknader och sänka kostnaderna för att göra affärer. Förmedlare kan tillhandahålla leasing- eller factoringtjänster, men accepterar inte insättningar från allmänheten.

Vad är rättvisedoktrinen?
Läs mer

Vad är rättvisedoktrinen?

Rättvisedoktrinen från United States Federal Communications Commission, som infördes 1949, var en policy som krävde att innehavare av sändningslicenser både skulle presentera kontroversiella frågor av allmän betydelse och att göra det på ett sätt som var ärligt, rättvist, och balanserad.