En plasmid är en liten, cirkulär, dubbelsträngad DNA-molekyl som är skild från en cells kromosomala DNA. Plasmider finns naturligt i bakterieceller, och de förekommer även i vissa eukaryoter. Ofta ger generna som bärs i plasmider bakterier genetiska fördelar, såsom antibiotikaresistens.
Vilken är den bästa definitionen av en plasmid?
En plasmid är en liten, ofta cirkulär DNA-molekyl som finns i bakterier och andra celler. Plasmider är separerade från den bakteriella kromosomen och replikerar oberoende av den. De bär i allmänhet bara på ett litet antal gener, särskilt några förknippade med antibiotikaresistens.
Vad är plasmid och dess exempel?
Plasmider är de vanligaste bakteriekloningsvektorerna. Dessa kloningsvektorer innehåller ett ställe som gör att DNA-fragment kan infogas, till exempel ett multipelkloningsställe eller polylinker som har flera vanliga restriktionsställen till vilka DNA-fragment kan ligeras.
Vad används plasmiden till?
Plasmider har varit nyckeln till utvecklingen av molekylär bioteknik. De fungerar som transportmedel, eller vektorer, för att introducera främmande DNA i bakterier. Användningen av plasmider för DNA-leverans började på 1970-talet när DNA från andra organismer först "klipptes och klistrades in" på specifika platser i plasmid-DNA:t.
Vad är plasmidens korta svar?
Plasmider är extrakromosom alt DNAmolekyler som replikerar oberoende av kromosom alt DNA. Den har sitt eget ursprung för replikering. Den bär på många gener som gynnar bakterier för överlevnad. Den innehåller antibiotikaresistensgener. Den används som vektorer inom genteknik.
