Hemagglutinationsanalysen eller hemagglutinationsanalysen (HA) och hemagglutinationsinhiberingsanalysen (HI eller HAI) utvecklades 1941–42 av amerikanske virologen George Hirst som metoder för att kvantifiera relativ koncentration av virus, bakterier eller antikroppar.
Vem upptäckte hemagglutination?
Under 1941 George Hirst observerades hemagglutination av röda blodkroppar av influensavirus (se kapitel 4). Detta visade sig vara ett viktigt verktyg i studien av inte bara influensa utan även flera andra grupper av virus, till exempel röda hundvirus.
Vad är principen för hemagglutinationsanalys?
Principen bakom hemagglutinationstestet är att nukleinsyrorna i virus kodar för proteiner, såsom hemagglutinin, som uttrycks på virusets yta (fig. 51.1 och 51.3)).
Vad används hemagglutinationsanalys för?
Hemagglutinationsanalysen (HA) är ett verktyg som används för att screena cellodlingsisolat eller fostervatten som skördats från embryonerade kycklingägg för hemagglutinerande agens, såsom typ A-influensa. HA-analysen är inte en identifieringsanalys, eftersom andra medel också har hemagglutinerande egenskaper.
Vad vet du om hemagglutinationsanalyser?
Hemagglutinationstestet används för att kvantifiera mängden Newcastlesjuka-virus i en suspension. Detta görs genom att utföra tvåfaldig seriespädningar av den virala suspensionen i en mikrobrunnsplatta och sedan testning för att bestämma en slutpunkt.
